Många med ASD lever med en hög grundstress. Med föräldrarollen ökar trycket ytterligare. Att förstå varför det är så kan göra det lättare att hantera stressen.
Stress är hjärnans svar på hot och krav. Hjärnan satsar all energi på att bemöta hotet eller kraven. Blodtrycket och pulsen går upp. Vi känner oss mer vakna. Samtidigt går andra funktioner ner på sparlåga, som t ex matsmältningen.
När vi hamnar i den så kallade kamp/flykt-reaktionen ställer kroppen in sig på att slåss eller fly från faran. Stresshormoner som adrenalin, noradrenalin och kortisol utsöndras i blodet. Vi kan känna irritation och ilska, men även rädsla och ångest. Vårt fokus smalnar och stänger ute andra intryck. Vi kan få svårt att reglera våra känslor och det vi upplever kan kännas mycket stort.
En annan reaktion på stress sker när hjärnan bedömer hotet som för stort för att klara av. Då kan vi reagera med yrsel, svimningskänslor, trötthet, nedstämdhet och/eller passivitet. Det kallas för att kroppen ”spelar död”.
Hotet kan vara något konkret, som en attackerande hund, men också något mer abstrakt, som krav eller kommunikationsproblem. Vi reagerar även på våra egna tankar, som när vi oroar oss för att något hemskt ska hända.
De flesta föräldrar, även neurotypiska föräldrar, lever med extra mycket stress i sin vardag. Att ha barn innebär glädje, kärlek och annat positivt, men det är också jobbigt. Som förälder är det mycket att oroa sig för och hålla reda på.
Alla människor har en gräns, där stressen blir för hög och vi får en känsla av ”kaos”. Personer med ASD är extra sårbara för stress och det kan verka som att det inte behövs så mycket för att nå gränsen.
Det beror på att funktionssättet i sig gör att hjärnan har väldigt mycket att göra hela tiden. Det kan även bero på att omgivningen inte är anpassad för ens behov.
Här är exempel på faktorer som kan göra en extra sårbar för stress:
När man blir förälder dyker det upp nya orsaker till stress. Här är några exempel:
I stunden kan det sedan hända saker som utlöser kaoskänslan i huvudet. Här är några exempel:
Det finns inget slutgiltigt sätt att bli av med stress. Det är ständigt nya situationer att ta itu med. Därför är det extra viktigt att skaffa sig skyddande strategier när man har ASD. De kan vara olika för olika personer. Här är några exempel:
Skyddande inre strategier:
Skyddande yttre strategier:
För att hålla koll på sin stressnivå ska man hålla utkik efter varningstecken.
Exempelvis:
Förlust av färdigheter är också ett varningstecken att hålla utkik efter. Exempelvis:
Försök även lägga märke till om du börjar avskärma dig, bita på naglarna, ägna dig åt stimming för att lugna dig, eller göra något annat som är typiskt för när just du är stressad.
Först och främst: var snäll mot dig själv! Det är inte ditt fel att du är sårbar för stress. Men du kan behöva skaffa dig (fler) skyddande strategier.
Se därför över din grundstress. Tänk på följande frågor:
Fundera sedan på vilka strategier du har. Kan du stärka dem?
Identifiera också dina olika varningstecken, t ex:
Anpassa din miljö och din vardag där det är möjligt för att underlätta för dig själv. Kom ihåg att ditt barn mår bra av att du mår bra. Ibland behövs hjälp utifrån för att ordna och anpassa vardagen. Habilitering, socialtjänst, primärvård och psykiatri kan på olika sätt hjälpa till med frågeställningar kring stress och föräldraskap.
Om din stress gått så långt att du känner dig ständigt utmattad och har kognitiva besvär, kan du behöva kontakta din vårdcentral eller psykiatrin för att få hjälp.
Om du känner att du har svårt att hantera vissa situationer i ditt föräldraskap, t ex om du känner dig orolig över din ilska, kontakta habiliteringen, psykiatrin eller socialtjänsten för råd och stöd.